Inför årets konferens, som har temat det Smarta Samhället, ställde vi ett par frågor till innovationsjournalisten Thomas Frostberg som för tredje året i rad modererar Sveriges Innovationsriksdag.
Det är precis lite mer än ett år sedan Sveriges Innovationsriksdag i Borås där Swedish Incubators & Science Parks presenterade innovationsmanifestet och konferensen fokuserade på cirkulär ekonomi.
Vad tror du årets tema för Sveriges Innovationsriksdag – det Smarta Samhället – kommer att innebära för samhället i stort?
– Det är uppenbart för de allra flesta att det pågår snabba förändringar på många områden, men ibland blir ”smart” felaktigt synonymt med ”digitalt”. Ska samhället bli på allvar bli mer smart gäller det att inte ha en övertro på att teknik och innovationer ensamma löser alla samhällsutmaningar. Tekniken är verktyget som kan bidra till att skapa ett smart samhälle, men är inte smart i sig om den tillämpas på fel sätt. För att olika satsningar ska bli lyckade krävs därför att människor från många olika sektorer och med varierande bakgrund involveras i samhällsutvecklingen, till exempel måste beteendevetare och språkexperter vara med för att lösningarna ska bli smarta på riktigt, säger Thomas Frostberg.
För ett år sedan presenterades innovationsmanifestet på Sveriges Innovationsriksdag. Hur har Sveriges ekosystem för innovation utvecklats under året som gått tycker du?
– Jag tror generellt att ett år är för kort tid för att utvärdera förändringsprocesser, men en trend jag tycker mig se på flera håll är att vi får allt fler återfallsentreprenörer som startar nya bolag eller investerar i andras uppstartsprojekt, vilket är ett viktigt och välkommet komplement till det offentliga innovationsstödjande systemet. Samtidigt innebär det att offentliga aktörer ständigt måste analysera och definiera vilken deras roll är, så de fortsätter vara marknadskompletterande och verkar där de kan göra störst skillnad.
Under årets konferens kommer Sveriges Innovationsriksdag bland annat att diskutera Science Parks roll i ekosystemet för innovation. Vad är din reflektion över Science Parks roll och funktion?
– Här finns både nyare och äldre aktörer och jag tror det är viktigt att de ständigt prövar och omprövar sitt uppdrag för att se hur och var de kan göra störst nytta, vilket kräver att de själva håller sig uppdaterade om utvecklingen i omvärlden både när det gäller innovationsmetoder och vilka samhällsutmaningar som finnas att lösa, säger Thomas Frostberg.
En undersökning från SKL visar att allt fler kommuner och regioner nu börjar arbeta aktivt med innovation. Hur långt ifrån tror du vi är att det offentliga börjar arbeta med innovationsupphandling?
– Långt, trots att detta är ett område det talats om i många år redan – men innovationsupphandlingar används fortfarande bara i enstaka fall på de flesta håll.
Man talar om quadruple helix där medborgarna, civilsamhället och medierna är den fjärde aktören inom innovation. Hur tror du att utvecklingen med medborgardriven innovation kommer att påverka ekosystemet för innovation?
– Det svenska samhället bygger bland annat på starka folkrörelser, som i alla tider har löst samhällsutmaningar genom nya innovativa metoder innan de blivit etablerade och i många fall tagits över av det offentliga systemet och blivit en del av vårt välfärds- och trygghetssystem. När vi nu allt oftare hör talas om socialt entreprenörskap är detta en viktig sak att komma ihåg, det vill säga att den innovatören eller entreprenören har mycket att vinna på att samarbeta med civilsamhällets organisationer som ofta har lång erfarenhet av de områden där tekniska lösningar potentiellt kan göra stor nytta – förutsatt att de implementeras på ett smart sätt.
Slutligen, vad ser du mest fram mot med årets Sveriges Innovationsriksdag?
– Att möta nya och gamla bekanta i myllret mellan programpassen. Tillsammans med diskussionerna på scen ger det en unik möjlighet att ta pulsen på vad som bubblar i det svenska innovationssystemet just nu, avslutar Thomas Frostberg.
Text: Emanuel Alvarez